En kort film om Gustaf

Filmen ger en kort sammanfattning  om Gustafs ursprung, målarambitioner, och utbildning. Ing-Marie berättar om hur måleriet till en början påverkades av Torsten Renqvists undervisning på Valands Konstskola, för att senare övergå till en mer poetisk bildsyn av naturupplevelser. Valda konstverk illustrerar förändringarna. Filmen är skapad av barnbarnet Sten Skoglund i samband med galleriets 60-talsutställning år  2005.

Konstnärens ateljé blev galleri 2005

Nuvarande galleri som varit Gustafs ateljé  och arbetsplats sedan den byggdes på egna tomten 1972 och som städades av för att visa måleriet under Konstlivs utställningar, fungerar nu enbart som utställningslokal och en mötesplats för konstintresserade grupper eller enskilda. Så välkomna hit!

Renovering

En omfattande renovering av ateljén ägde rum 1995 efter en ritning av konstnär Maria Schad som ritat Hishults Konsthall. Lokalen fick då nuvarande  utseende och funktion. Högt till taket, rymd och ljus med ändamålsenliga takfönster. En härlig lokal för trivsamma sammankomster med konst att engagera sig i.

Så har det inte alltid varit! Vi byggde huset 1959. Det tänkta garaget blev inrett som en del av huset. En lokal att arbeta i och också  ha utställningar i. Vi räknade inte med bil i vår standard då.    Men det var ändå höjden av lycka  för Gustaf och mig som flyttat omkring på sexton olika ställen på grund av olika utbildningar att kunna bygga ett eget hus i Söndrum . Här har våra söner Jan-Erik och Paul fått växa upp i en sund miljö.

Tidigare ateljén

1954-56  när vi hyrde bostad i Stenhuggeriet körde Gustaf ned till  Sandhamn. Där fanns en gammal ateljé som tillhört olika konstnärer. Både han och konstnärskollegan Ragnar Andersson ockuperade ateljén som stått tom periodvis. Här är en senare bild av denna.

Nuvarande ateljé med takfönster i norr,  ljus och rymd påverkade möjligheterna att gå upp i format och stimulerade måleriet!

Trädgården med vattenfylld damm och all skön växtlighet i  i anslutning till galleriet gav ytterligare en dimension .

.

Referenser i bokverk

Källor i Sverige, Källakademin 2006

KONST PÅ SÖDRA 2003

KONSTLIV I HALLAND 2003

LANDEN KRING SJÖARNA,
Kronobergsboken 1999-2000,
Konstnärer i Väst 1992
Offentlig konst i Kronoberg 1991
Natur och Kulturs konstnärslexikon 1991

Konstnärer i Väst-Sverige del 2 1986

”Stilla flyter ån”                                              Foto Ing-Marie Skoglund
Foto: Mymmel Blomberg

Ur Konstliv Halland 2003

I Gustaf Skoglunds ateljé blir vi stående länge framför en målning med den poetiska titeln ”Stilla flyter ån”. Tänk att ett enkelt motiv av rinnande vatten och genomlyst grönska kan bli en så stark upplevelse…
text: Anna Pia Åhslund

GUSTAF SKOGLUND ÄR I HÖG GRAD en färgkonstnär. Med sensibel pensel målar han, ofta massor av små, små färgpunkter, och suggererar fram en nyansrik och genomlyst naturstämning. Själv talar Gustaf om färgen som musiken i en bild, medan den underliggande formen gömmer på berättelsen – det han vill ha sagt.
– Arkitekturen och formen är det bäriga i en bild. Man måste måla en bild på samma sätt som man bygger ett hus. Man kan inte börja med taket, utan måste börja med att gräva ner sig! Gustaf skrattar lite i mjugg åt sin egen liknelse.

Vad menar han då med att ”gräva ner sig” i en bild, undrar jag aningen förvirrad.

-Jag lägger en stabil grund i min målning genom att teckna, teckna. Det ligger tio skisser bakom den där bilden, säger han, och pekar på den grönskimrande ”Stilla flyter ån”-tavlan.
text: Anna Pia Åhslund

Gustaf ställde flitigt ut sin konst under sin livstid

Separatutställningar (Urval)

Konstarkivet (Retrospektiv), Värnamo 2003

Bergdala konstgalleri, Hovmantorp 2000

Tingsryds konstförening, Tingsryd 1999

Konstliv Halland, Halmstad 1999

Galleri Bacckus, Borås 1999

Ljungby Konstförening, Ljungby 1999

Greifswald, Tyskland 1998

Konstarkivet, Värnamo 1998

Mjellby Konstgård, Halmstad 1998

Kungsfors, Skene 1997

Voksenåsen, Oslo 1996

Galleri Victoria, Halmstad 1995

Markaryds Konsthall, Markaryd 1995

Polishuset, Göteborg 1994

Hp Galleriet, Halmstad 1992

Galleri Sigma, Växjö 1988

Ljungby Konstförening, Ljungby 1984

Konstarkivet, Värnamo (Retrospektiv) 1983

Sparbanken Kronan, Växjö 1982

Karolinska sjukhuset, Stockholm 1982

Stadsgalleriet, Halmstad 1981, 1987

Galleri Porten, Lund 1976

Sandvikens Konsthall, Sandviken 1969

Lilla Galleriet, Stockholm 1969, 1988

Socitetssalongen, Varberg 1965, 1973

Halmstad Konstsalong, Halmstad 1966

Smålands Museum, Växjö 1964

Utställningar i grupp (Urval)

KRO-Vision Stadshuskuben, Falkenberg 2002

”Smålandssalongen” Universitetet i Växjö 2001

RUM, Museet Halmstad 1999

KC väst, Nääs fabriker 1999

I havets ljus, Mjellby konstgård Halmstad 1998

Galleri Sigma, Växjö 1997

Smålandssalongen, Smålands Konstarkiv Värnamo 1997

Jubileumsutställning, Falkenbergs sparbank 1996

DE NIO, Bergdala Konstgalleri Hovmantorp 1996

Halmstadkonstnärer i Karlskrona 1996

Halmstadkonstnärer i Österrike (Klagenfurt) 1995

Galleri Näcken, Hudiksvall 1994

Halmstadkonstnärer i Hangö, Finland 1992

DE NIO Krapperups Konsthall, Höganäs 1990

Mjällby Konstgård, Söndrumskolonin, Halmstad 1991

Växjö Konsthall 1991

Halländska Höstsalongen (inbjudan), Halmstad 1990

Konstnärscentrum Väst, Göteborg 1989

Konstfrämjandet i Stockholm 1972, 1977, 1989, 1992

Smålands Museum, Växjö 1985

Halmstadkonstnärer i Hannover 1972

Landskrona Konsthall, Landskrona 1971

Norrköping 1969

Riksdagshuset, Stockholm 1969

Borås Konstmuseum, Borås 1962

Smålandssalongen, Värnamo (årligen)

Höstsalongen Hallands Museum, Halmstad 1955-1981

God Konst, Göteborg 1958

Valandselever, Göteborgs Konsthall, 1957, 1958

Liljevalchs vårsalong (jurybedömd) Stockholm 1958-1968

Recensioner

Här kan du läsa artiklar och recensioner skrivna om Gustaf Skoglund.

Greifswalder Zeitung 2 maj 1998
Hallands Nyheter 4 nov 1998
Hallandsposten 18 nov 1998
Borås Tidning 18 maj 1999
Hallandsposten 9 okt 2003
Hallandsposten 17 okt 2003
Hallandsposten 7 juli 2006
Årstider från 80-talet 30 juni 2007

 

Offentliga arbeten

Offentliga arbeten



Hallands läns landsting – Länssjukhuset i Halmstad
Strenbrottet vid havet – 1969  124 x 244

 


Kronobergs läns landsting. Naturbruksgymnasiet i Ingelstad 1983
Urminnes källor – 1983  100 x 400 cm

 


Centrallasarettet i Växjö
Årstider i Värendsbygd – 1982  75 x 300 cm

 


Kronobergs läns landsting
Sommarminnes melodi – 1982  100 x 220 cm

 


Centrallasarettet i Växjö , Onkologen 2000
Trädgårdsmästeri – 1990  116 x 135 cm

Konstnär Gustaf Skoglund berättar om sina tankar

Konstnär Gustaf Skoglund berättar

”Åren närmast efter Valand återspeglar en kaotisk bildsyn med idéer och innovationer. Bildbyggnad och bildfunktion har ingått i den grundsyn som följt mig genom åren. Tidigt läste jag konstlitteratur. Detta gav en mental stabilitet, utan att begränsa min frihet. Jag hade någon slags bas att utgå ifrån i bildens ofrånkomliga kontakt med åskådaren. Översättningar skickar signaler. Jag konstnär Gustaf Skoglund måste vara åskådare till mina egna verk.”

Hur skall man kunna förmedla sina tankar genom måleri?

Bakom en yta, ett slags yttre rum, söker jag en visionär bild. Vädjande till en hos oss alla inneboende dragning till den mystiska, det obegripbara. Här tror jag på konstens fundamentala betydelse. Att föra åskådaren in på ett andligt plan. Hänförelse! Någon har skrivit ”Skapandets mysterium är en process som förnuftet inte har kontroll över, där verkar slumpen, intutionen och det undermedvetna. Att få denna process att samverka med en logisk styrning mot trovärdighet i förhållande till det avbildade är en evig konstnärlig kamp”

/ Konstnär Gustsf Skoglund

Gustaf Skoglund

Gustafs måleri och utveckling under 50 år

Gustafs  har aldrig varit någon turistmålare. Naturens betydelse för oss människor präglade hans måleri under de första och sista åren av hans liv. Han myntade uttrycket ”Motbilder mot hotbilder”. Ett kortare mellanspel efter utbildningen på Valands Konstskola i Göteborg för Torsten Renqvist visade på ett konkret måleri . Ingen anknytning till något föreställande utan enbart bildbyggande med färg och form. Exempel  på detta visar en del målningar från  60-talet. Detta måleri blev mycket uppmärksammat och har fortfarande sina beundrare. Så småningom förändras bilderna till färgstarka abstraherade landskap på 70-talet. På senare tid främst 90-talet präglas bilderna av djupt känsliga stämningar där korta aforismer ibland bifogades verken. Gustaf målade aldrig av några landskap. Han eftersträvade en arkitektur i sina bilder efter klassiska ideal när det gäller färg och form. Dock inspirerat av naturen. En själens  återspegling

Från källa till hav

Gustaf präglades av en småländsk källkultur där han vävde in myter och skrönor i sina bilder. I ” Värend och Virdarna” av Hylten-Cavallius hade han läst om den gamla folktron. På 1970-talet bildades ”Akademin för de friska källorna” som idag har förgreningar över hela Sverige. Initiativtagare var Stig Tornehed från Växjö, Gert Knutsson från KTH i Stockholm och geologen Jan de Geer. Gustaf blev kallad som en av de fyra  första ledamöterna i den nybildade akademin. Stig Tornehed skriver i katalogen till Gustafs separatutställning på Mjellby Konstgård 1998. Jag citerar: ” Med nyckelharpans hjälp höll han sin ”installationsföreläsning” vid Barnabrunnarna långt inne i en skog i Ödetofta by i Tolgs socken. Där uppstod en förtätad stämning som bara kan uppstå vid en källa, som i sitt djup förvandlar verklighetens omgivning och den speglande himlen till en närmast abstrakt värld. Det är denna som med stor gripenhet upplevs i Gustafs käll – och vatten-målningar. I källans djup, i det underjordiska, har han funnit det överjordiska.”

Gustaf spelar nyckelharpa vid ”Barnabrunnarna”

”Akademin för de friska källorna” hade en konferens på KTH i Stockholm år 2000. Gustaf medverkade med en föreläsning om källornas betydelse för hans måleri. Han ställde ut en svit med ”Brudar” med tillhörande källmotiv. Dessa bilder var inspirerade av Vilhelm Mobergs bok ”Brudarnas källa.”

Det är midsommar och bruden går till källan för att rena sig.

Gustaf donerade konstverket ”Tydornas källa” till Växjö universitet 5 oktober år 2000 vid en invigning efter en stor ombyggnad. Konstverket placerades på Biblioteket där. Se filmavsnitt!

Stenhuggeriet- havslandskapet

Hur har då Gustaf hanterat det kustnära landskapet i Stenhuggeriet? Med stor inlevelse har han studerat de vattenfyllda stenbrotten. Det finns både abstraherade bilder och mera naturnära sådana. Han har fascinerats av stenhuggarnas hårda slit och spåren med de mångfasetterade stenväggarnas reflekterande ytor som speglar sig i vattnet nedanför. Även av naturens försök till grönskande liv mellan bergsskrevorna. Ett exempel är”Brutet berg” olja  1997

”Berget mötte hårda män
med borrstål krut och mejsel, tog de sitt levebröd. När de slutat klädde berget om sig och speglade sig i ett djupt vatten”

Havsmotiven skildrar olika sinnesstämningar alltifrån vemod till längtan och stormutbrott. ” I Havsljus” olja 1998 skildras ljuset.

” En dimma drog över havet fångade ljuset och morgonen blev pärlemor”

Ett annat exempel är  ”Aftonmoln” olja 1996

” Fjärran ljus speglar sig hav möter strand föder längtan”
”Stormigt hav” olja 1998

Det halländska landskapet bjuder på mer. I  Simlångsdalen kunde Gustaf sitta vid en gammal otillgänglig skvaltkvarn. Han inväntade skymningen i ett landskap med skuggor och vatten tills han blev mörkrädd för att få idéer. Eller stimulerades han av glödande höstfärger då trädkronor speglade sig i skimrande vatten.

För en konstnär med öppet sinne och en vilja att hela livet nyfiket söka skapa en uttrycksfull bild och förnya sig över tid är ingenting omöjligt.  Sådan var Gustaf och han bildspråk är unikt!

Gustaf Skoglunds uppväxt

Gustaf föddes 1923 på en enkel lantgård i Ingelstad utanför Växjö. Han var enäggstvilling. Hans tvillingbror Lennart lever. Födelsen var dramatisk. Barnmorskan förrättade nöddop. Gustafs intresse för måleri började tidigt. Ingen hade tidigare målat, men det fanns gott om innovatörer och original i släkten. Där fanns smeder av vallonsläkt komna från Huseby bruk på faderns sida och duktiga möbelsnickare och en saltpetersjudare på moderns sida. Musikalitet fanns också. Farfadern spelade dragspel och fadern fiol. Fadern var kvarnbyggmästare.

Vid 15 års ålder tog Gustaf en kurs i landskapsmåleri på Hermods som varade ett år och avslutades med goda vitsord. Ungefär samtidigt började tvillingbrodern Lennart spela fiol. I en kemikalieaffär i Växjö skyltades med pulverfärg och linolja och ett konstverk av Carl Kylberg. Gustaf blev inspirerad och köpte färg och penslar och började måla. Vid 1943 var det krigstider och militärtjänst som väntade. Gustaf reste till Stockholm och sökte arbete. Får plats som cykelbud. Söker inträde vid Otto Skölds målarskola, men kommer för sent. Går då på en målarskola i Gamla stan ledd av Göte Hennix.

Efter ett kringflackande liv med olika arbeten och militärtjänst under de kommande åren träffar han Ing-Marie  17 år i Örby kommun i Västergötland 1946 då han tillsammans med en broder monterar en valsstol vid ett fall i Torestorp. Gustaf och Ing-Marie hjälper varandra . Varvar utbildningar och studier på målarskolor och lärarseminarium under pågående äktenskap och barnafödande. 1954 får Ing-Marie en tjänst på Nyhemsskolan i Halmstad. De bosätter sig i Söndrum i Halmstad. Hur Gustaf mottogs som konstnär i Halmstad framgår av tidigare information.

 

 

 

 

 

 

G Skoglund blir erkänd konstnär i Halmstad

En ny Halmstadkonstnär

Konstnär G Skoglund har sedan 1954 till 2003 bott och på heltid arbetat som utövande konstnär i Söndrum , Halmstad. Han tillhörde generationen unga konstnärer närmast under Halmstadgruppen. Hans första utställning på Halmstads gamla Stadsbibliotek 1954 rönte stort intresse. Han fick bra kritik och träffade där både medlemmar ur Halmstadgruppen, x-et och de då unga konstnärerna som han blev god vän med och samarbetade med under alla år. Hans debut på jurybedömda ”Höstsalongen” sker 1955 på Hallands Muséum.

G Skoglund går på Valands Konstskola

Gustaf söker 1956 till ”Valands Konstskola” i Göteborg med fem oljemålningar. Torsten Renqvist är lärare och Gustaf kom in på utbildningen. Hans måleri förändras radikalt under denna period. Från att ha ett måleri med nedtonade jordfärger exploderar han i färg och form som man kan se i hans 60 och 70-tals måleri. 1958 söker han till Liljevalchs jurybedömda vårsalong och är sedan med där mellan 1958-1968. Speciellt lärorikt var Torsten Renqvists undervisning i konsten att blanda färg. Sin första Stockholmsutställning gjorde Gustaf 1969 i Gamla stan. Vid en utställning på Rådhuset i Halmstad hade Gustaf med några saker från 1967. En herre från Stockholm inbjöd då honom att ställa ut i ett galleri som han arbetade för. 1998 hade Gustaf en separatutställning på Mjellby Konstgård. Nuvarande Halmstadgruppens Muséum.

Under 1950-talet bildades ”Konstnärsklubben” i Halmstad för att den unga generationen under Halmstadgruppen skulle samarbeta och utbyta erfarenheter. Den fastställdes  1962 officiellt med stadgar. Gustaf har ingått i denna från början. Kollegan Olle Agnell och Gustaf arbetade för att få en konsthall. Genom deras arbete med kommunen öppnades senare ”Stadsgalleriet” på Storgatan med bland annat årliga  julutställningar av konstnärsklubbens medlemmar. Samarbetet utmynnade  så småningom med ateljeutställningar årligen under Kristi Himmelsfärdshelgen.

Läs mer om Gustafs barn- och ungdomstid